Tillverkningssektorns andel av BNP och export

Tillverkningssektorn i Sverige bidrar väsentligt till både bruttonationalprodukten (BNP) och exporten. Sektorn står för nästan 20 procent av näringslivets totala förädlingsvärde, enligt Ekonomifakta och SCB-data från 2024–2025. Detta förädlingsvärde ingår direkt i BNP-beräkningen och understryker industrins fortsatta betydelse trots en växande tjänstesektor.

Helåret 2024 uppgick Sveriges BNP till cirka 6 387 miljarder kronor (SCB). Tillverkningsindustrin dominerar varuproduktionen och bidrar med en stor del av näringslivets förädlingsvärde. Under 2025 har sektorn påverkats av lågkonjunktur, men vissa branscher som kemi/läkemedel och metallvaror visat uppgångar enligt SCB:s produktionsvärdeindex.

På exportsidan dominerar tillverkningsindustrin svensk varuexport, även om andelen minskat något till cirka 60 procent 2023–2024 på grund av ökad export från handelsföretag (SCB). Total varuexport uppgick till cirka 2 069 miljarder kronor 2024, med basindustrin (skog, stål, kemi) som en viktig del på runt 380 miljarder kronor enligt Industriarbetsgivarna.

Tillverkningssektorns bidrag till BNP

Tillverkningsindustrin (SNI C10–33) är den största branschen inom varuproduktion och står för en betydande del av näringslivets förädlingsvärde. Enligt Ekonomifakta bidrar sektorn med nästan 20 procent av detta värde, vilket direkt påverkar BNP.

Under 2024 ökade BNP med 1,0 procent helår enligt SCB, där industrins bidrag var positivt i fjärde kvartalet tack vare stark nettoexport och produktionsuppgångar. För 2025 har tillväxten varit svagare, med volatil produktion men tecken på återhämtning enligt Konjunkturinstitutets prognoser.

Näringslivet som helhet står för cirka 78 procent av BNP:s förädlingsvärde, där industrin är en nyckelkomponent. Transportmedelsindustrin är den största enskilda delen inom tillverkning.

Andel av varuexporten

Svensk varuexport domineras av tillverkningsindustrin, där maskiner, fordon, skogsprodukter, kemi/läkemedel och metaller står för den största delen. Andelen från renodlade industriföretag har minskat till cirka 60 procent, medan handelsföretag ökat sin exportandel (SCB 2024).

Basindustrin (skog, stål, kemi) exporterade för cirka 380 miljarder kronor 2024, motsvarande drygt 18 procent av total varuexport enligt Industriarbetsgivarna. Skogsindustrin stod för 184–185 miljarder kronor och stål/metall för 148 miljarder kronor.

Total varuexport minskade något 2024–2025 på grund av geopolitiska faktorer som USA-tariffer, som minskat exporten dit med 17 procent april–september 2025 (Kommerskollegium).

Utveckling över tid

Tillverkningssektorns andel av BNP har varit stabil runt 20 procent av näringslivets förädlingsvärde de senaste åren, trots tjänstesektorns tillväxt. Exportandelen har minskat långsamt sedan 2008 på grund av ökad tjänsteexport och handelsföretags roll.

Under lågkonjunkturen 2024–2025 har produktionen varit volatil, men prognoser från Konjunkturinstitutet pekar på BNP-tillväxt runt 1–2 procent 2025 och starkare 2026, driven av exportåterhämtning.

Branschvis jämförelse

Dessa nyckeltal illustrerar tillverkningssektorns centrala roll i svensk ekonomi, med stark exportfokus men påverkad av globala konjunktursvängningar.