Tillverkningssektorn och tjänstesektorn utgör de två huvudsakliga delarna av näringslivet i Sverige. Tillverkningssektorn i Sverige (industrin, SNI C10–33) producerar fysiska varor, medan tjänstesektorn omfattar immateriella tjänster som handel, transport, finans och informationstjänster.
Enligt SCB:s nationalräkenskaper stod varuproducenter för cirka 24 procent av BNP 2023 (1 466 miljarder kronor), där tillverkningsindustrin dominerar. Tjänsteproducenter stod för cirka 46 procent (2 832 miljarder kronor). Offentliga myndigheter bidrog med cirka 18 procent. Näringslivet som helhet står för runt 78 procent av BNP:s förädlingsvärde, där tillverkningsindustrin bidrar med nästan 20 procent enligt Ekonomifakta.
Skillnaderna märks tydligt i export, sysselsättning och konjunkturkänslighet. Tillverkningssektorn är starkt exportorienterad och volatil, medan tjänstesektorn växer stadigare och dominerar sysselsättningen.
Bidrag till BNP och förädlingsvärde
Tjänstesektorn har ökat sin andel av BNP över tid på bekostnad av varuproduktion. Fram till 1980 dominerade varuproducenter, men sedan dess har tjänsteproducenter vuxit snabbare enligt SCB.
Privat tjänstesektor står för cirka 52 procent av BNP 2023 (Almega/SCB). Tillverkningsindustrin bidrar med nästan 20 procent av näringslivets förädlingsvärde, vilket understryker dess betydelse trots mindre andel än tjänster.
Under 2025 har tjänsteproduktionen visat starkare tillväxt än varuproduktion i flera kvartal enligt SCB:s kvartalsräkenskaper.
Export och internationell handel
Tillverkningssektorn dominerar varuexporten, som utgör majoriteten av Sveriges totala export. Varuexporten stod för cirka två tredjedelar av total export 2024, medan tjänsteexporten växte snabbare.
Tjänsteexporten ökade kraftigt efter pandemin, driven av informationstjänster och affärstjänster. Tillverkningsindustrin bidrar med stor del av varuexporten, inklusive maskiner, fordon och basprodukter.
Sveriges export motsvarar cirka 54–55 procent av BNP, där industrins produkter är centrala för handelsbalansen.
Sysselsättning och arbetsmarknad
Tjänstesektorn sysselsätter majoriteten av arbetskraften. Privat tjänstesektor sysselsätter cirka 47 procent av de sysselsatta, medan industrin står för cirka 11 procent enligt Ekonomifakta 2023–2025.
Tillverkningssektorn har minskat sin sysselsättningsandel sedan 1970-talet på grund av produktivitetsökningar och utlokalisering. Tjänstesektorn har vuxit, särskilt kunskapsintensiva tjänster.
Offentlig sektor sysselsätter runt 30 procent, ofta inom tjänster som vård och utbildning.
Konjunkturkänslighet och utveckling
Tillverkningssektorn är mer konjunkturkänslig och påverkas starkt av global efterfrågan. Produktionen var volatil under 2025 med nedgångar i vissa kvartal enligt SCB.
Tjänstesektorn är stabilare och driver ofta tillväxt under lågkonjunktur. Under 2025 ökade tjänsteproduktionen medan varuproduktionen varierade.
Jämförelse i nyckeltal
| Indikator | Tillverkningssektor (ca) | Tjänstesektor (ca) | Källa (2023–2025) |
|---|---|---|---|
| Andel av näringslivets förädlingsvärde | Nästan 20% | Cirka 65–70% | Ekonomifakta/SCB |
| Andel av export | Dominerar varuexport (~60–70% av total) | Växande, ~30–40% | SCB/Kommerskollegium |
| Sysselsättningsandel | ~11% | ~70–80% (inkl offentlig) | Ekonomifakta |
| Konjunkturkänslighet | Hög (exportberoende) | Lägre (inhemsk efterfrågan) | SCB |
Dessa skillnader illustrerar Sveriges övergång till en tjänstebaserad ekonomi, där tillverkningssektorn behåller stark exportroll.
Sammanfattning av artikeln
- Tjänstesektorn dominerar BNP-andel och sysselsättning, medan tillverkningssektorn står för nästan 20 procent av förädlingsvärdet.
- Tillverkningssektorn driver majoriteten av varuexporten och är mer konjunkturkänslig.
- Tjänstesektorn växer stadigare och inkluderar både privat och offentlig verksamhet.
- Sverige har skiftat från industridominerad till tjänstebaserad ekonomi sedan 1980-talet.
Vidare läsning
About the Author
