Exempel på branscher inom svensk tillverkningssektor

Tillverkningssektorn i Sverige består av en bred uppsättning branscher som kombinerar högteknologisk tillverkning med resursbaserad basindustri. De viktigaste branscherna sett till exportvärde, förädlingsvärde och sysselsättning är transportmedelsindustrin, maskinindustrin, kemisk och läkemedelsindustri, skogsindustri samt stål- och metallindustri. Se gärna denna artikel om Tillverkningssektorns andel av BNP och export.

Enligt SCB:s branschindelning (SNI 2007) och data från 2025–2026 står dessa branscher för majoriteten av sektorns produktion och export. Industriproduktionen var volatil under 2025 med nedgångar tidigt på året, men vissa segment som kemi och metallvaror visade uppgångar senare. Teknikföretagens konjunkturbarometer för fjärde kvartalet 2025 och början av 2026 pekar på en långsam återhämtning, där orderingången ökar men fortfarande ligger under normal nivå.

Basindustrin (skog och stål) exporterade för cirka 380 miljarder kronor 2024 enligt Industriarbetsgivarna. Dessa branscher är starkt exportorienterade och bidrar väsentligt till Sveriges positiva handelsbalans, trots utmaningar som geopolitiska spänningar och höga energikostnader.

Transportmedelsindustrin

Transportmedelsindustrin omfattar främst tillverkning av motorfordon (SNI 29) och annan transportutrustning (SNI 30). Företag som Volvo Cars, Volvo Lastvagnar och Scania är centrala aktörer.

Branschen är en av de mest exportorienterade och står för en betydande del av varuexporten. Produktionen var volatil under 2025 med nedgångar på upp till 25–30 procent i vissa månader enligt SCB, delvis på grund av svag efterfrågan i Europa och USA samt tullhöjningar.

Sysselsättningen uppgår till cirka 100 000–120 000 personer direkt. Investeringar i elektrifiering och autonom teknik pågår, men branschen är känslig för leverantörskedjestörningar.

Maskin- och metallvaruindustri

Maskinindustrin (SNI 28) och tillverkning av metallvaror (SNI 25) inkluderar företag som Atlas Copco, Sandvik och SKF.

Dessa branscher är investeringsvaruintensiva och exporttunga. Orderingången visade tecken på återhämtning under första halvåret 2025 enligt Teknikföretagen, men totalproduktionen ligger fortfarande under toppnivåerna från 2021–2022.

Branschen sysselsätter cirka 120 000 personer och har hög FoU-andel, vilket driver innovation inom automation och energieffektivitet.

Kemisk och läkemedelsindustri

Kemisk industri och läkemedelstillverkning (SNI 20–21) med aktörer som AstraZeneca, AkzoNobel och Perstorp är kunskapsintensiva.

Branschen visade positiv utveckling i flera månader under 2025 med produktionsökningar enligt SCB. Exporten är stabil och ofta högvärdig, med fokus på specialkemikalier och läkemedel.

Sysselsättningen ligger runt 65 000 personer. FoU-investeringar är bland de högsta i sektorn.

Skogsindustri

Skogsindustrin omfattar massa- och pappersproduktion (SNI 17) samt trävaror (SNI 16), med företag som SCA, Stora Enso och Holmen.

Branschen är Sveriges största basindustri sett till exportvärde, cirka 184–185 miljarder kronor 2024 enligt Skogsindustrierna. Exporten går främst till EU och Asien.

Produktionen har varit stabil men påverkad av global efterfrågan på förpackningar och byggmaterial. Sysselsättningen är cirka 68 000 direkt, med betydande indirekta effekter.

Stål- och metallindustri

Stål- och metallverk (SNI 24–25) inkluderar SSAB, Ovako och Outokumpu.

Exportvärdet uppgick till cirka 148 miljarder kronor 2024. Branschen investerar stort i grön omställning, exempelvis HYBRIT-projektet för fossilfritt stål.

Produktionen påverkas starkt av energipriser och råvarukostnader. Sysselsättningen är cirka 44 000 personer.

Branschjämförelse

Källor: SCB, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Kommerskollegium, Skogsindustrierna.

Dessa branscher illustrerar sektorns diversifiering och beroende av både global konjunktur och inhemska styrkor som innovation och råvarutillgång.