Råvarupriser och deras effekter på industriföretag

Råvarupriser påverkar starkt lönsamheten i svensk tillverkningssektor, särskilt i basindustrin som stål, skog och kemi. Under 2025 har virkespriserna sjunkit från rekordnivåer, medan stålpriser visat volatilitet med uppgångar mot slutet av året. Kemiska råvarupriser har drivits upp av globala faktorer som efterfrågan på biodrivmedel och geopolitiska spänningar.

Enligt Handelsbankens rapport från december 2025 har virkespriserna fallit med cirka 10 procent för massaved, med ytterligare nedgångar på upp till 15 procent väntade under 2026. Stålpriser i Europa steg till cirka 705 USD per ton i november 2025, medan kemiska råvaror som kakao och kaffe bidragit till högre livsmedelspriser enligt Svenskt Näringslivs konjunkturrapport juni 2025.

Dessa prisförändringar har lett till minskad lönsamhet för industriföretag, med exempel som SSAB som rapporterat högre kostnader. Konjunkturinstitutets prognos december 2025 pekar på att stabiliserade priser kan stödja återhämtning 2026, men geopolitiska risker kvarstår.

Utveckling av råvarupriser

Virkespriserna nådde rekordnivåer 2024–2025 men har vänt nedåt. Södra sänkte grundpriset på gran med 50 kr/m³fub och tall med 80 kr/m³fub från december 2025. Massaved sänktes med 45 kr/m³fub. Enligt Handelsbanken är detta ett trendbrott efter 50 procents uppgång sedan 2021, driven av stormskador som Johannes som ökat utbudet.

Stålpriser i Europa har stigit mot slutet av 2025, från 580 USD/ton i början till 705 USD/ton i november enligt Jactio. Handelsbanken ser högre priser framåt, med prognos 40 procent över konsensus för SSAB:s EBIT 2026. CBAM från januari 2026 väntas bidra till prisuppgångar.

Kemiska råvarupriser har ökat globalt. Kakao och kaffe drev upp livsmedelspriser enligt Svenskt Näringsliv. För biodrivmedel som HVO100 har högre råvarupriser ökat kostnaderna, med prisskillnad 2–3 kr/liter mot diesel under 2025 enligt Energifabriken.

Effekter på industriföretag

Höga råvarupriser pressar marginaler. I skogsindustrin har fallande virkespriser lett till kapacitetsneddragningar och besparingsprogram enligt Dagens PS december 2025. Företag som SCA och Holmen har sett resultateffekter, men strukturellt underutbud stödjer priser långsiktigt.

För stålindustrin har volatila priser påverkat lönsamheten. LKAB rapporterade premieökning för högkvalitativ järnmalm 2024, men kostnadstryck från energi. SSAB:s omställning till fossilfritt stål (HYBRIT) mildrar effekter, men geopolitiska risker ökar osäkerhet.

I kemiska industrin har stigande råvarupriser för biomassa drivit upp kostnader för elektrokemikalier och biodrivmedel. Enligt Naturvårdsverkets rapport om industrins klimatomställning ökar behovet av vätgas och CCS för att hantera priser.

Branschvis analys

Skogsindustrin: Virkespriser faller efter stormar, men skapar värde i andra näringar enligt SCA-rapport februari 2025. Prognos: Priser sjunker 10–15 procent 2026, men höga historiskt.

Stål- och metall: Priser stigande, drivet av efterfrågan på högkvalitativ malm. LKAB:s mineraltillgångar 4,6 miljarder ton stödjer långsiktig produktion.

Kemiska industrin: Ökade priser för råvaror som naturgas och biomassa. Elektrifiering i Skåne (metall och kemi) ökar elbehov, enligt Lunds universitet-rapport.

Framtidsutsikter och prognoser

SEB:s Nordic Outlook februari 2025 prognostiserar måttlig varuprisinflation 2026, olja 75–85 USD/fat. Risker från geopolitik och fraktpriser. För Sverige: Stabil tillväxt trots utmaningar, med fokus på cirkulära kedjor.

Regeringens nettonoll-skrivelse 2023/24:59 betonar säker råvaruförsörjning för batterier och bioekonomi. Prognos: Priser stabiliseras med ökad cirkularitet och fossilfri produktion.

About the Author

Maurits Östergren

Administrator

View All Posts