Svensk tillverkningssektor går in i 2026 med en bräcklig återhämtning: efter ett tydligt svagare läge 2023–2024 förbättras efterfrågan, men lönsamheten är fortfarande pressad av kostnadsläget. Den här artikeln fokuserar på hur konjunktur och kostnader konkret slår mot produktion, marginaler, kassaflöden och investeringsförmåga – inte på industrins struktur eller långsiktiga omställning.
Konjunkturcykeln 2019–2026: från topp till svacka
Konjunkturinstitutet beskriver i Konjunkturläget december 2025 hur svensk ekonomi lämnar en period med hög inflation och ränteuppgångar och går in i en fas där återhämtningen står på fastare mark. Lågkonjunkturen väntas ebba ut under andra halvåret 2026, med bredare uppgång i efterfrågan och tydligt lägre inflation än under 2022–2023.
För industrin har nedgången varit tydligare än för många tjänstebranscher: industriellt förädlingsvärde föll markant 2023 och utvecklingen 2024 var svag, särskilt i teknikindustrin och basindustrin. Industriarbetsgivarna bedömer att industriproduktionen i Sverige var i princip oförändrad 2024, med nära 5 procents fall i teknikindustrin, innan en måttlig uppgång väntas 2025–2026.
Industriproduktion och kapacitetsutnyttjande
Industriarbetsgivarna anger att teknikindustrins produktion väntas öka med 2,1 procent 2025 och 2,8 procent 2026, medan basindustrin faller 2025 och därefter ökar svagt 2026. Denna profil innebär att kapacitetsutnyttjandet i många verkstadsföretag gradvis stärks, medan delar av basindustrin går in i en längre period med lägre utnyttjandegrad.
Partsekonomernas rapport 2024 visar att industriproduktionen i fasta priser fortfarande är cirka 10 procent högre än 2017, vilket indikerar en positiv långsiktig trend trots den senaste nedgången. Samtidigt har förädlingsvärdet fallit kraftigt sedan slutet av 2022, vilket speglar hur konjunktursvängningen slagit igenom i både volymer och priser.
Kostnadsbilden: räntor, energi, insatsvaror och löner
Kostnadsläget i tillverkningssektorn domineras i dagsläget av fyra huvudkomponenter: kapitalkostnader, energikostnader, insatsvaror och löner. Konjunkturinstitutet visar att industrins investeringsnivå fortfarande är relativt hög, men att investeringsandelen av förädlingsvärdet dämpades under 2024 och väntas fortsätta minska 2026–2027, vilket tyder på högre kapitalkostnader och ökad försiktighet.
Industriarbetsgivarnas konjunkturrapport betonar att högre kostnader för insatsvaror bromsar industriproduktionen, bland annat som följd av förändrade leveranskedjor och handelshinder. Vidare har energi‑ och materialkostnaderna varit klart högre under denna cykel än under perioden före 2020, vilket tillsammans med ökad lönekostnad per producerad enhet pressar marginalerna.
Kostnadskomponenter och deras effekter
Efterfrågan, orderläge och exponering mot omvärlden
Teknikföretagen beskriver att indikatorn för tillverkningsindustrin i oktober 2025 låg runt 100, vilket signalerar ett balanserat läge snarare än låg- eller högkonjunktur. Uppgången drevs av att företagen blivit mindre pessimistiska kring framtida produktion, men lönsamheten bedöms fortfarande som otillfredsställande och konkurrenssituationen som försvagad.
En mer dämpad global tillväxt och därmed exporttillväxt håller tillbaka svensk industris återhämtning, vilket Industriarbetsgivarna lyfter som en central risk i sin majprognos. Tyskland är åter Sveriges största exportmarknad, och utvecklingen i europeisk industri – inklusive höga tullar på vissa varor – anses av Teknikföretagen vara en avgörande osäkerhetsfaktor för svensk bas‑ och verkstadsindustri.
Kassaflöden, lager och rörelsekapital
När konjunkturen viker men kostnadsbasen ligger kvar påverkas kassaflöden ofta snabbare än resultat, särskilt i kapitaltunga eller materialintensiva verksamheter. Industriarbetsgivarna pekar på risker i leverantörskedjorna och konstaterar att allvarliga produktionsstörningar skulle få stora negativa konsekvenser i form av bundet kapital och förseningar.
Teknikföretagen noterar att många företag gått igenom en period med både svagare efterfrågan och stigande kostnader, vilket gör att kassaflödesstyrning och rörelsekapitaloptimering blivit viktigare än under tidigare expansionsfaser. Att anpassa lagerpolicy, kreditvillkor och projektportföljer till den nya konjunkturbilden är därmed en central del av kostnadsarbetet, inte bara en finansiell detalj.
Sysselsättning, enhetskostnader och flexibilitet
SCB visar att sysselsättningen i tillverkningsindustrin minskade svagt mellan 2023 och 2024, samtidigt som sysselsättningen i ekonomin som helhet fortsatte att öka. Det innebär att industrin burit en oproportionerligt stor del av sysselsättningsanpassningen i den här lågkonjunkturen, trots att produktionen fallit ännu mer.
När produktion och förädlingsvärde sjunker snabbare än antalet anställda stiger den arbetskraftsrelaterade enhetskostnaden, vilket pressar rörelsemarginalerna. I regioner med stark industriexpansion, exempelvis Västerbotten, skapar samtidigt rekryteringsbehov en uppåtpress på löner för vissa yrkesgrupper, vilket förstärker spridningen i kostnadsbilden mellan företag och regioner.
Investeringsnivå, finansieringsvillkor och balansräkning
Konjunkturinstitutet bedömer att de fasta bruttoinvesteringarna i ekonomin ökar 2025–2027, men att industrins investeringsandel av förädlingsvärdet minskar något. Det speglar ett läge där vissa strategiska projekt ändå genomförs, men där många företag skjuter upp eller skalar ned mer offensiva satsningar på kapacitet och teknik.
Teknikföretagens analyser pekar på att driften av återhämtningen i hög grad ligger på hushållens konsumtion och vissa offentliga och privata investeringar, snarare än en bred industriboom. För industriföretag betyder det att investeringsbeslut i högre grad måste motiveras av kostnadsbesparingar, riskreduktion eller nödvändigt underhåll, snarare än ren volymtillväxt.
Exponering mot räntor och refinansieringsrisk
I en miljö där räntorna först stigit och därefter väntas ligga kvar på en nivå som är högre än det senaste decenniets genomsnitt, blir industrins räntetålighet en viktig del av kostnadsanalysen. Konjunkturinstitutet bedömer att inflationen successivt närmar sig målet, men att den tidigare ränteuppgången fortsatt påverkar investeringar och bostadsbyggande negativt under en övergångsperiod.
Företag med hög skuldsättning, stora lager eller omfattande leasade maskinparker har större känslighet för räntebanan än företag med starka balansräkningar. Samtidigt kan mindre räntekänsliga aktörer utnyttja läget till att göra strategiska investeringar när värderingar och kapacitetspriser är lägre, förutsatt att kassaflödena är tillräckligt robusta.
Prissättning, valutaexponering och kontraktsmodeller
Teknikföretagen lyfter fram att lönsamheten i tillverkningsindustrin bedömts som otillfredsställande under en längre period, samtidigt som konkurrenssituationen försvagats. En delförklaring är att företag haft svårt att fullt ut kompensera för ökade kostnader genom prisjusteringar, särskilt i långbindande kontrakt.
När Tyskland är Sveriges största exportmarknad och viktiga handelspartners finns både i euroområdet och utanför EU, blir valutaexponeringen central för industriföretagens marginaler. Val av prissättningsvaluta, indexeringsmekanismer och hantering av terminskontrakt får därför en direkt koppling till hur konjunktur- och kostnadsläget slår igenom i resultatet. Se gärna denna artikel om hur kronkursen påverkar exportindustrin.
Exempel på kontraktsfrågor i ett pressat kostnadsläge
- Andel av avtal med indexering mot energi eller insatsvaror.
- Valutaklausuler vid export till euro‑ och dollarmarknader.
- Möjlighet att justera pris vid större störningar i leverantörskedjan.
Framtidsbild 2026–2030: konjunktur, kostnader och risk
Konjunkturinstitutet bedömer att BNP‑tillväxten i Sverige blir 1,6 procent 2025 och därefter starkare 2026, med export och investeringar som viktiga bidrag. Teknikföretagen räknar med 1,2 procents BNP‑tillväxt 2025 och 2,6 procent 2026, och pekar på att handelsförutsättningarna och globala skiften är de största osäkerhetsfaktorerna för industrin.
Industriarbetsgivarna framhåller att utsikterna för både svensk och global ekonomi har försämrats jämfört med tidigare prognoser, men att satsningar på infrastruktur, försvar och annan varuproduktion väntas driva industriproduktionen mot slutet av prognosperioden. För industriföretag innebär detta att kostnads- och konjunkturanalys fram till 2030 handlar lika mycket om riskhantering (handel, valuta, ränta, leverantörer) som om att bedöma volymtillväxt.
Sammanfattning av artikeln
- Svensk tillverkningsindustri har bakom sig en tydlig konjunktursvacka, men går in i 2026 med en bräcklig återhämtning och fortsatt pressat kostnadsläge.
- Kostnadsbilden domineras av kapitalkostnader, energi, insatsvaror och löner, där investeringsandel och lönsamhet är lägre än under tidigare expansionsfaser.
- Svagare global tillväxt och hård konkurrens begränsar möjligheten att föra över kostnadsökningar i pris, vilket gör kassaflödesstyrning, lager och kontraktsvillkor mer avgörande.
- Fram till 2030 behöver industriföretag kombinera konjunktur- och kostnadsanalys med aktiv hantering av valuta, finansiering och leverantörsrisker för att stärka motståndskraften.
