Hur elpriser påverkar svensk tillverkningssektor

Elpriser har en direkt inverkan på kostnadsläget i svensk tillverkningssektor, särskilt för energiintensiva branscher som stål, kemi och papper. Under 2025 dubblades elpriserna i vissa perioder jämfört med 2024, enligt Energimyndighetens statistik, vilket ökade produktionskostnaderna med upp till 20 procent för vissa företag. Denna utveckling har lett till minskad lönsamhet och investeringsvilja, men också accelererat satsningar på energieffektivisering och egen elproduktion.

Enligt Teknikföretagens barometer för Q4 2025 rapporterade 53 procent av tillverkningsföretagen att höga energikostnader utgör ett betydande hinder för tillväxt. Basindustrin, som står för cirka 18 procent av varuexporten (Industriarbetsgivarna 2025), är särskilt utsatt eftersom el utgör 10–30 procent av totala kostnader. Norrland, med lågprisområden, gynnas relativt, medan södra Sverige drabbas hårdare av höga spotpriser.

Konjunkturinstitutets prognos från december 2025 pekar på att stabiliserade elpriser under 2026 kan bidra till en BNP-tillväxt på 2,7 procent, driven av ökad industriproduktion. Dock varnar prognosen för geopolitiska risker som kan driva upp priserna igen.

Elprisernas utveckling senaste åren

Elpriserna i Sverige har varit volatila sedan 2022, med toppar under energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina. Genomsnittligt spotpris i SE3 (Stockholm) låg på 1,2 kr/kWh under 2025, en ökning från 0,8 kr/kWh 2024 enligt Nord Pool-data. I norra Sverige (SE1–SE2) var priserna lägre, runt 0,5–0,7 kr/kWh, tack vare vattenkraft och vindenergi.

För tillverkningssektorn innebär detta skillnader i konkurrenskraft. Energiintensiva branscher som stål (SSAB) och kemi (Perstorp) har sett kostnadsökningar som minskat marginalerna. Enligt SCB ökade producentpriserna i industrin med 3,5 procent på årsbasis januari 2025, delvis drivet av energi.

Historiskt har svenska elpriser varit låga jämfört med EU-genomsnittet, men 2025 låg de över genomsnittet i södra Sverige. Energimyndigheten rapporterar att industrins elanvändning minskade med 5 procent 2025 på grund av prisökningar, vilket påverkat produktionsvolymer.

Påverkan på branscher inom tillverkningssektorn

Basindustrin är mest drabbad. Stål- och metallindustrin, där el utgör upp till 30 procent av kostnaderna, har sett lönsamhetsminskningar. SSAB rapporterade ökade energikostnader på 15 procent under 2025, vilket försenade vissa investeringar. Skogsindustrin (SCA, Holmen) har liknande utmaningar, med el som nyckelfaktor i pappersproduktion.

Kemiska industrin och läkemedel (AstraZeneca) påverkas mindre, men fortfarande betydande för processer som kräver kontinuerlig el. Teknikindustrin (Atlas Copco, Sandvik) har bättre marginaler, men höga priser ökar trycket på leverantörskedjor.

Fordonsindustrin (Volvo, Scania) integrerar el i elektrifiering, men höga priser påverkar komponenttillverkning. Sammantaget har elpriser bidragit till en produktionsnedgång på 2–3 procent i energiintensiva segment enligt Teknikföretagen.

Regionala skillnader och konsekvenser

Elpriserna varierar mellan elområden: SE1–SE2 (norra Sverige) har lägre priser än SE3–SE4 (södra). Norrbottens och Västerbottens län, med gröna satsningar som HYBRIT och Northvolt, gynnas av låga priser och ökar sysselsättning med 10 procent 2023–2025 enligt Tillväxtverket.

I södra Sverige, som Västra Götaland och Skåne, har högre priser lett till produktionsminskningar. Svenskt Näringslivs rapport 2025 visar att 41 procent av företagen i SE4 upplever elpriser som det största hindret.

Konsekvenser inkluderar flytt av produktion norrut eller utomlands. Prognoser till 2030 pekar på ökat elbehov (50 procent) från omställning, vilket kräver utbyggd infrastruktur för att stabilisera priser.

Strategier för att hantera höga elpriser

Företag investerar i energieffektivisering och egen produktion. HYBRIT-projektet minskar elberoendet för stål. Batterilagringslösningar och PPA-avtal (Power Purchase Agreements) ökar.

Regeringen stöder via Industriklivet, som tilldelade 656 miljoner kronor 2026 för energieffektivisering. Teknikföretagen rekommenderar långsiktiga kontrakt för att låsa priser.

Framtidsutsikter och prognoser

Energimyndighetens prognos för 2026–2030 pekar på stabiliserade priser med ökad vind- och solenergi. Elpriser i SE3 förväntas sjunka till 0,8–1,0 kr/kWh med ny kärnkraft och överföringskapacitet.

Konjunkturinstitutet varnar för geopolitiska risker som kan driva upp priser. För tillverkningssektorn innebär detta fortsatt fokus på omställning för konkurrenskraft.

About the Author

Maurits Östergren

Administrator

View All Posts